Washington DC
Hallojsan Bloggisen!!
Jag har haft en helt sjukt bra helg! Washington DC är verkligen något jag rekomenderar! Dock så var Vita huset seriöst det minsta huset i hela DC och man stod så långt ifårn det att det var snarare som en vit prick långt bort vid horisonten! Men vänta jag ska ta det från början!
Tanken med denna helgen var att vi, Jag och Oliwia, ville åka iväg någonstans då hon fyller 20 imon(måndag). Så vi ville fira hennes födelsedag på annan ort, då NY är lite för litet och tråkigt för oss två. hahhaha. Nej men vi ville se något helt nytt iallafall. Första planen var att vi skulle åka och hälsa på Julia i West Hartford. Denna planen gick i stöpet då hennes familj skulle få gäster denna helgen ch deras hus redan var fullproppat med folk. Vi bestämde oss då för DC. JAg slängde iväg ett mjel till en tjej jag trffade på AuPairskolan, Lovisa, UNDERBAR TJEJ. Frågade om hon visste vart någonstans i DC det var bra att bo och sådär. Fick snabbt som attan tillbaka ett majl om att henne värdfamij var på bröllop helgen till ära och att vi var så välkomna att bo hos henne, kaaaschiiing!
Vi bokade bussbiljetter och resan var nu definitiv. Julia var inte sen att ringa och fråga om hon också kunde följa med, vilket vi självklart ville.
Vår buss gick 8.30pm från NY och Julia kom 3 min försent så hon fick ta 9-bussen istället. Jag och Ollie hade en supermysig bussresa. Vi snackade konstant i 4 h och tiden bara flög förbi, likså gjorde alla de tre delstaterna vi körde igenom påvägen.
Vi var framme på Greyhounds bussterminal 1am och då stod min kära Lovisa där och väntade på oss. Med sig hade hon sin nyfunna vän Louise som också visade sig vara en grymt trevlig prick. Vi väntade på Julia som anlände som planerat 30 minuter efter oss. Vi hoppade in i bilen och åkte hem till Lovisa. Klockan var nog runt halv 5 på morgonkvisten när vi alla hade hunnit lugna ner oss och lagt oss i sängen. En mycket skön natt på en mycket madrass i en mycket skön Lovisas rum.
Klockan var ställd på 9,39am och när klockan ringde var det bara att hoppa rätt in i duschen och sen in mot down-townDC. På vägen ställde vi bilen hos Louise och tog metron sista biten. Vi åt lunch på ett mycket trevligt ställe och sedan var vi fit for fight igen. Vita huset nästa. Vilken besvikelse som sagt. Det var ett stort svart staket med när på framför huset. En enorm gräsmatta och längst bak ett hus som inte alls var särskilt pampigt. Så himla många stora fräcka byggnader det fanns där och Vita huset var inte en tiodel så coolt.
Vi marcherade vidare mot det kända Lincoln monument, ni vet där Martin Luther King höll sitt tal och där Abraham Lincoln sitter på sin pedestal och ser allmänt ball ut. Det var en enorm byggnad med vita pelare runt om hela huset. Monumentet såg i linje med den där rektangulera "sjön", som ofta finns med i filmer. På andra sidan sjön låg också den där sjukt höga pelaren som DC är känd för. Mycket på en gång. Där i faggorna låg också ett stort monument som hade alla staterna inristat i stenblock, fiint.
Vi kände oss mycket nöjda med turistandet för dagen och smög oss in på några klädaffärer istället. Besökt också Starbucks en snabbs innan vi tog metron tillbaka mot destination: Cheescake Factory. Såå smarrig mat att man döör. Relativt billigt också. Vi åt och åt och åt och sen begav vi oss mot Lovisas igen. Tanken var att vi egentligen skulle gått på bio men efter en heldag i DC och så mytcket mat i magen så var alla sugna på att bara dega i soffan istället.
Sagt och gjort. Vi satte på en film, som ioförsig visade sig vara världens sämsta film och myste i Lovisas rum. Det slutade med att vi spelade fram till sista scenen för att se hur den slutade och så hoppade vi säng.
Vi sov 11h. Förstår ni hur trötta vi måste ha vart. Men skönt var det iallafall. Mmmmm.
Söndagens planering löd: Arlingtons cementery, cheescake factory och hemresa.
Idag höll vi oss striks till planeringen. Begravningsplatsen var så stor att man inte kunde se slutet på den. Vi tog oss till JFK gravsten och sen var vi nöjda med den trippen. Cheescake nästa och vi åt lunch och cheescake i mängder. Om ni någon gång ska äta där så kan ni helt klart dela på maten. Vi beställde in tre lunchrätter och två cheescake och vi åt inte ens upp allt. Och vi var 5 pers som åt.. lite fattigare och mycket mättare åkte vi mot bussterminalen igen. Jag och Oliiwia hade egentligen bussbiljetter till en buss som gick vid 5 mendans Julias gick vid halv 4. Vi låtades som ingeting och gav fram våra biljetter till halv4-bussen chafför och blev godkänd. Jiippe. Julia slapp åka själv och vi kom hem lite tidigare än planerat.
Nu sitter vi här på bussen, fortfarande proppmätta och helt sjukt trötta i våra ben. Bredvid mig sitter två döva tjejor som gör konstiga läten till varandra så jag ska nu plugga i hörlurarna och föröka mig på en timmes sömn.
Bilder kommer, jag lovar.
Saknar min lillasyster väldigt just idag. Kanske för att jag såg hennes jacka komma gående på gatan imorse. Jaja. Nu vet ni hur min helg har varit iaf:D
BTW, skriver från Julles dator och bussen har free WIFI, grymt:)
So long, Anna
Kommentarer
Postat av: Karin
Vad Du är med om mycket!! Det går ju i 100 knyck hela tiden.
Postat av: Julia
Jaaa, det var en supermysig helg! :) Roligt att se dig igen efter en sådan lång tid ifrån varandra! Men jaaa, de döva tjejerna gjorde konstga ljud och läten ibland så man nästan knappt kunde hålla sig för skratt men samtidigt ville man inte vara taskig :P
Postat av: Paps
Sicka globetrotters ni e!!
Postat av: Oliwia
PUSS PÅ OSS IGEN!
tack för den otroligt snygga bilden på mig... hööö.;)
Postat av: Sara
Saknar dig med, men snart kommer vi juuu! :D
Trackback